Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskarutbildning

Forskarutbildning i medicinsk strålningsfysik vid naturvetenskaplig fakultet

Forskarutbildningen är nära kopplad till den vetenskapliga verksamheten, och inom Avdelningen för medicinsk strålningsfysik bedrivs omfattande forskning inom strålbehandlingsfysik, nuklearmedicinsk fysik och magnetresonansfysik. Optimering av stråldos vid strålbehandling av tumörer är ämnet för ett flertal forskningsprojekt, och ett annat centralt vetenskapligt område är den medicinska bildens fysik och matematik. Omgivningsradiologi, biologiska effekter av strålning, samt strålskydd för joniserande och icke-joniserande strålning utgör också betydande verksamhetsfält inom forskarutbildningsämnet.

Allmän information

Utbildningen i medicinsk strålningsfysik på forskarnivå ska ge grunden för ett självständigt och fördjupat agerande och ansvarstagande inom den medicinska strålningsfysikens olika forsknings- och utvecklingsområden, inkluderande strålskydds- och hälsoaspekter, och den ska bidra till att tillgodose samhällets behov av fördjupad fysikalisk kunskap om strålning och dess verkningsmekanismer. Forskarutbildningen i medicinsk strålningsfysik är uppdelad i 195 hp avhandlingsarbete och 45 hp forskarutbildningskurser. Doktorander bedriver som regel viss undervisning på grundutbildningsnivå, och det förekommer också att man kombinerar sin forskarutbildning med arbete som sjukhusfysiker. Planeringen av doktorandens olika verksamheter regleras i den individuella studieplan som handledarna upprättar i samråd med doktoranden vid antagningstillfället. En oberoende s.k. institutionsrepresentant utses i samband med antagningen, och denne följer doktorandens progression i utbildningen och säkerställer att regelbunden uppföljning genomförs.

Forskarutbildningskurser

Kursdelen ger fördjupade ämneskunskaper inom det egna avhandlingsarbetet men även en bredare vetenskaplig utblick över aktuell naturvetenskaplig forskning. Introduktion till forskarutbildningen (1,5 hp), högskolepedagogisk introduktion (3 hp) samt forskningsetik (3 hp) ingår i de obligatoriska kurskraven, liksom en halvtidsuppsats (5 hp). Om man inte har sjukhusfysikerexamen som behörighetsgivande grundutbildning, så ingår en obligatorisk kurs i grundläggande strålningsfysik om 15 hp.
Inom ramen för de valfria kurserna, som ska regleras i den individuella studieplanen, rekommenderas aktivt deltagande i seminarieverksamhet (max 6 hp) samt kurser som behandlar strålningens växelverkan, strålningsdetektering och mätning, dosimetri/energideponering samt biologiska effekter och hälsoaspekter, omfattande totalt 15 hp, med inriktning mot icke-joniserande strålning (inklusive MR-fysik) alternativt joniserande strålning, beroende på doktorandens vetenskapliga verksamhetsområde.

Halvtidsbedömning

Doktoranden ska genomgå en halvtidsbedömning när två års effektiv studietid på forskarnivå har genomförts. Denna procedur utgörs av ett offentligt seminarium där doktoranden presenterar sina resultat och redogör för planeringen av det återstående arbetet. En särskilt utsedd granskare deltar vid den muntliga presentationen, och tillfälle ges till en kortare diskussion och frågestund. Efter seminariet samlas granskaren, doktoranden, handledarna och institutionsrepresentanten för fortsatta diskussioner kring såväl den avklarade som den återstående delen av forskarutbildningen. Möjlighet finns att ersätta halvtidskontrollen med en licentiatexamen (inkluderande offentligt seminarium och vetenskaplig uppsats).

Doktorsavhandling och disputation

En doktorsavhandling författas normalt i form av en sammanläggningsavhandling bestående av ett antal vetenskapliga artiklar samt en sammanfattning av forskningsarbetet. Avhandlingen försvaras vid en offentlig disputation som leds av en ordförande som representerar universitetet. Avhandlingens vetenskapliga bärkraft liksom doktorandens förmåga att försvara sina metoder och slutsatser prövas av en särskilt utsedd fakultetsopponent med god kännedom om ämnet för avhandlingen. En betygsnämnd, bestående av tre (eller i undantagsfall fem) röstberättigade ledamöter, avgör därefter om avhandlingen kan godkännas. När disputationen är genomförd med godkänt resultat och alla kurser är avklarade ansöker man själv om doktorsexamen.

Summary in English

Postgraduate studies are closely related to scientific work, and the research activities at the Department of Medical Radiation Physics include projects related to the physics of radiation therapy, nuclear medicine and magnetic resonance. Optimization of absorbed dose in connection with cancer therapy is the topic of a number of research studies, and another central scientific area is the mathematics and physics of medical imaging. Environmental radiology, biological effects of radiation and radiation protection for ionizing and non-ionizing radiation are other important fields of scientific interest.

Postgraduate studies in medical radiation physics consist of doctoral research projects and writing of a PhD thesis (corresponding to 195 ECTS) as well as completion of postgraduate courses (45 ECTS). The courses provide deeper knowledge of topics of relevance to the thesis work, but are also intended to give a broader overview of state-of-the-art science. An introduction to learning and teaching in higher education is also included, as well as research ethics and participation in scientific seminars. Postgraduate students are normally expected to take part in undergraduate teaching, and it is also possible to combine postgraduate studies with clinical work as a medical physicist.

Kontakt

Ronnie Wirestam
Studierektor för forskarutbildningen
+46 46 17 71 59
msf_studierektor_FU [at] med [dot] lu [dot] se (msf_studierektor_FU[at]med[dot]lu[dot]se)